Krzymowski Juristbyrå är ingen fullservicebyrå, vi arbetar bara med det vi är bäst på.

Vi är en renodlad affärsjuridisk byrå och biträder i driften av er affärsverksamhet. Nedan följer en specificering av de områden som vi arbetar med.

1. Mellanmansrätt
2. M&A
3. Fastighetsrätt och hyresrätt
4. Kontraktsrätt
5. Skadeståndsrätt
6. Bolagsrätt
7. Processrätt
8. Förvaltningsrätt

1. Mellanmansrätt
Avtalslagens schema för ingående av avtal, med anbud och accept som tillfälligt bindande var för sig, acceptfrist och slutlig bundenhet när accepten har kommit anbudsgivaren tillhanda, är konstruerat främst med tanke på de fall där parterna handlar för egen räkning. Används en mellanman ökar ytterligare mellanledets betydelse och chanserna för ett avtalsingående ökar ofta markant. Mellanmännen kan uppträda som syssloman, bud, fullmäktig, prokurist, kommissionär, handelsagent eller som en mäklare. Det råder viss oklarhet vad gäller gränsdragningen mellan de olika mellanmännen. En kommissionär handlar i sitt eget namn men för huvudmannens räkning, medan handelsagenten handlar i såväl huvudmannens namn som för dennes räkning.

Ett krav på att ett handelsagentförhållande ska föreligga är att det ska vara fråga om ett varaktigt uppdrag. En person som endast har att förmedla en enstaka affär är troligtvis att betrakta som mäklare. Mäklaren handlar i regel i huvudmannens namn, ibland som ombud, men kan uppträda i eget namn. För kortvariga uppdragsförhållanden kan generellt sägas att mellanmannen inte har samma skyddsbehov som vid långvariga sådana. Vidare ska en handelsagent vara verksam med handel av varor, synonymt med lösöre, vilket innebär att bland annat fastighetsmäklare och försäkringsmäklare faller utanför lagens direkta tillämpning. Mäklare kan betraktas som kommissionärer, förutsatt att de uppträder i eget namn.

Krzymowski Juristbyrå företräder mellanmän vid deras provisions- och skadeståndstvister. Förutsättningarna för en mäklares rätt till provision ter sig vid en första anblick vara klara och enkla att tillämpa. Vid en djupare analys av förutsättningarna framkommer dessvärre svåra gränsdragningsfrågor och tillämpningen har visat sig vara inte helt problemfri. 

2. M&A (mergers and acquisitions)
En företagsöverlåtelseprocess kan se olika ut beroende på olika faktorer som spelar in. Denna kan nämligen involvera olika aktörer vilka samtliga har olika målsättningar med överlåtelsen. Processen påverkas av dessa aktörers mål samt de olika faktorernas styrka och prioritet. Begreppet företagsöverlåtelse kan grovt sett definieras som den process som äger rum då någon eller några juridiska eller fysiska personer förvärvar en eller flera verksamheter. Gränsdragningen mellan en företagsöverlåtelse och en aktieinvestering är till sin karaktär komplicerad. För att ett aktieförvärv ska anses utgöra en företagsöverlåtelse bör den åtminstone avse en kontrollpost eller en post av aktier som ger förvärvaren ett visst mått av inflytande i det förvärvade företaget.

En företagsöverlåtelseprocess påbörjas av att någon eller några bestämmer sig för att sälja sitt företag eller att någon vill köpa ett företag av visst slag. Syftet för överlåtelsen kan variera, det kan bland annat handla om något så enkelt som att komma åt en viss produkt, ett visst kundsegment eller en viss geografisk marknad. Krzymowski Juristbyrå biträder vid hela företagsöverlåtelseprocessen.

3. Fastighetsrätt och hyresrätt
Inom ett så omfattande område som fastighetsrätt kan det vara av intresse att försöka urskilja olika funktioner. Den kanske mest primära funktionen inom fastighetsrätten är att klargöra ägarförhållandena. I detta ligger två beståndsdelar, nämligen dels att definiera vad äganderätten till fast egendom rymmer och dels att klargöra vem som är ägaren. Det bör här betonas att det råder statligt och kommunalt monopol på fastighetsbildningsåtgärder. Fastighetsbildning på grund av överenskommelse mellan enskilda är ogiltig (1:1 2 st. JB). På samma sätt är ett förvärv av visst område på marken, s.k. arealförvärv, som inte är en självständig fastighet, ogiltigt om inte fastighetsbildning sker i överensstämmelse med förvärvet (4:7 JB).

Under det senaste seklet har hyresrätten och bostadsrätten fått allt större utbredning. Stora partier av JB är ganska svåra att orientera sig i, något som inte minst gäller 12 kap. med hyresreglerna, trots att det blivit föremål för flera stora översyner.  Att klargöra vad begreppet nyttjanderätt är kan ha betydelse i olika sammanhang. I fråga om de flesta nyttjanderättsavtal, framför allt arrende- och hyresavtal, förekommer tvingande regler. Kan inte rättigheten ses som en nyttjanderätt, råder däremot i stort sett avtalsfrihet. Vidare gäller nyttjanderätt till fastighet under vissa förhållanden också mot tredje man, t.ex. en ny ägare av fastigheten. Denna rätt kan följaktligen få sakrättsligt skydd i motsats till vissa närstående rättigheter.

Mot det i hyreslagen generella överlåtelseförbudet utgör överlåtelse av lokal i samband med verksamhetsförsäljning ett väsentligt undantag. Lagstiftaren har i syfte att rörelsens värde inte ska kunna minskas genom att hyresvärden till lokalen där rörelsen bedrivs motsätter sig överlåtelse av hyresrätten, inrättat hyresnämnden som ett kontrollinstitut. En lokalhyresgäst har möjlighet att få hyresnämndens tillstånd till överlåtelse av hyresrätten som helt eller till väsentlig del upplåtits för att användas för handel, hantverk, industri eller annan förvärvsverksamhet, om inte värden frivilligt går med på överlåtelsen. Tillämpningen förutsätter således att verksamheten har sikte på ekonomiskt utbyte.

Krzymowski Juristbyrå arbetar inom fastighetsrätten främst med de frågeställningar som uppstår vid äganderättsövergångar och konflikter mellan rättighetsinnehavare.

4. Kontraktsrätt
Avtal kan vara av skiftande slag, men gemensamt kan sägas är att någon vill åstadkomma en förändring eller säkerställa något varaktigt. Avtalet ingås mellan minst två personer som inte sällan för ner överenskommelsen på papper och upprättar ett kontrakt. Avtalsrätten delas flitigt upp i allmän avtalsrätt och speciell avtalsrätt. Den speciella avtalsrätten kallas ibland för kontraktsrätt. Med kontraktsrätt avses regler som är särpräglade för en viss avtalstyp, t.ex. köp av lös sak, leasingavtal, hyresavtal, uppdrag etc. Karakteristiskt för den kontinentaleuropeiska, inklusive den svenska, kontraktsrätten är den vikt som tillmäts det avtal som inleder kontraktsförhållandet. Ibland har kontraktsförhållandet en egen beteckning, i vilken ordet ”avtal” inte ingår (t.ex. ”köp”, ”hyra”). Ofta används emellertid sammansättningar med ”avtal” som beteckning på hela förhållandet. Implicit ligger däri att rättsförhållandet betraktas med utgångspunkt i det inledande avtalet, även om det i realiteten vanligen bestäms av dispositiva eller till och med tvingande regler.

Till de allmänna kontraktsrättsliga bestämmelserna kommer sedan övriga rättsområden som kan ha inflytande i det enskilda fallet. Det är sällan som ett uppdrag endast handlar om strikt kontraktsrättsliga principer. I kontraktsrätten aktualiseras frågor om bundenhet och kontraktsbrott och således även frågor om fullgörande, hävning, skadestånd etc.

5. Skadeståndsrätt
Skadestånd är, mycket allmänt uttryckt, en ersättning som ska sätta den skadelidande i samma ekonomiska ställning som om skadan inte hade inträffat. I en snävare mening förstår man med skadeståndsrätt regler om skadestånd utanför kontraktsförhållande, utomobligatoriska förhållanden. När två parter står i kontraktsförhållande till varandra bestäms skadeståndsskyldigheten dem emellan av avtalet eller åtminstone av regler som anknyter till kontraktsförhållandet. Mellan typiskt kontraktsmässigt och typiskt utomobligatoriskt skadeståndsansvar finns ett omfattande gränsområde, och inom detta faller många viktiga skadesituationer. Det är ofta ett kontraktsförhållande eller liknande som sätter två parter i sådan kontakt att den ene kan skada den andre.
 
6. Associationsrätt
Erfarenheten visar att samverkan mellan flera människor eller organisationer brukar ge upphov till en rad olika problem. Deras inbördes rätt till eventuell gemensam egendom måste fastställas, liksom deras skyldigheter att exempelvis göra penningtillskott eller utföra arbete. Viktigt att veta är också hur deltagarnas förmögenheter, och eventuellt särskilt avsatta tillgångar, kan beröras av deras kontakter med utomstående kunder, leverantörer m.fl. slutligen kan det finnas anledning att fundera över vad som ska gälla om någon av de samverkande vill dra sig ut ur gemenskapen. Det är denna typ av frågor som behandlas inom associationsrätten.  Associationsrätten tillhandahåller ett sortiment av sammanslutningsformer och för var och en gäller särskilda regler. Vid val av sammanslutningsform är det viktigt att ta i beaktande de olika reglerna för respektive sammanslutningsform för att finna den form som fyller syftet bäst.
 
7. Processrätt
Processrätt är det rättsområde som reglerar förfarandet vid domstolar och skiljedomsförfaranden. Den centrala lagstiftningen på området i Sverige utgörs av rättegångsbalken.

Processrätten kan delas in i tre huvudgrupper, nämligen straffprocess, civilprocess och förvaltningsprocess. De två förstnämnda grupperna räknas normalt till privaträtten medan den sista gruppen hör till den offentliga rättens område. Krzymowski Juristbyrå arbetar inte med straffrättsliga processer, utan uteslutande civil- och förvaltningsprocess, och då särskilt med affärsrättsliga sådana.

8. Offentlig rätt (förvaltningsrätt)
Den offentliga rätten rör förhållandet mellan det allmänna, d.v.s. stat och kommun, och enskilda, såväl juridiska som fysiska personer. Ett sådant rättsförhållande uppkommer exempelvis när en person ansöker om dispens hos regeringen, bygglov hos byggnadsnämnd, serveringstillstånd hos tillståndsmyndigheten eller om tillstånd hos Finansinspektionen. Till förvaltningsrätten hör en mängd regler som rör myndigheterna, t.ex. deras organisation och verksamhet samt de offentliga beslutfattarnas rättsställning. Inom detta område återfinns de allmänna förfarandelagarna FL (förvaltningslagen) och FPL (förvaltningsprocesslagen). Den del av förvaltningsrätten som reglerar det rent administrativa beslutsfattandet kan även betecknas förvaltningsprocess. Inom ramen för sin verksamhet kommer många företag i kontakt med det allmänna som många gånger ställer betungande krav på företaget eller den enskilde. Krzymowski Juristbyrå bistår företag att se till att de gör rätt för sig mot det allmänna, samtidigt som vi skyddar mot det allmännas övertramp på den enskildes rättssfär.